Missbruk av alkohol och droger i arbetslivet är ett stort problem och det gäller sett ur otaliga aspekter. Inte minst är det ett problem för den dysfunktionella arbetsmiljö det ger upphov till. Men det är också ett problem, som trots uppenbara konsekvenser, till största delen sker i det fördolda.

Man räknar med att en missbrukare kan vara verksam i arbetslivet i ungefär tio år, innan det fallerar helt och hållet. Först förlorar missbrukaren sin familj, sina vänner och inte sällan bostad och annan social förankring, innan han eller hon förlorar sitt arbete. Under så lång tid hinner den sammanlagda mängden skada som missbrukaren ställt till med i fråga om försummelse av olika slag addera ihop till en väldigt lång konsekvenslista.

Det är för att det är ett skrämmande problem att hantera.

Trots en till synes uppenbart ohållbar situation, så kan det vara väldigt svårt att identifiera en missbrukande medarbetare. Vet du till exempel exakt hur det ser ut på din arbetsplats?

Och även om man lyckats identifiera en existerande problembild rörande missbruk av alkohol och/eller droger, så finns det stora hinder i att konfrontera den arbetskamrat, som lider i sitt missbruk. Vet du till exempel exakt hur du skulle gå till väga?

Sammantaget blir alla de olika problemen så många och i flera fall stora, tunga och svårhanterliga, att de helt enkelt läggs åt sidan. Med en svag tro och en smal förhoppning önskar arbetskamrater och chefer att allting ska lösa sig av sig självt. Det kommer det inte göra. Läs mera om medberoende här.

Alkoholism och narkomani är ett problem, som vi alla är mer eller mindre skyldiga att ta ansvar för. Att inte agera kan i förlängningen vara detsamma som att säga att ”det är helt okej med mig att du sitter där och långsamt dör.”